Vilken konsert!

Egentligen hade den eventuella entusiasmen för Eagles-konserten lite falnat. Resan till Stockholm kändes mer som en liten semestertrip.

Dagen för konserten kom och jag hade lite förberett hur vi skulle ta oss till Tele2 Arenan. Det var en halvtimmes promenad om man hittade rätta spåret, vilket jag inte var helt säker på att vi skulle göra.

Rutten var färdigt inprogrammerad på Google Maps och vi begav oss iväg i god tid.

Det gick snett från början. På grund av byggnadsarbeten var vägarna avstängda och vi hängde bara på andra fotgängare. Det blev fel!

Jag fick börja läsa gatunamn och försöka hitta tillbaka till rätt spår, vilket vi också gjorde efter lite irrande.

När vi kom ut till en stor väg, hann jag se hur rutten gjorde en ögla innan Google kollapsade och vägrade samarbeta. Vi beslöt gå på måfå och nu hade vi lite mer tur. Vi såg folk i åldern 60+ vara på väg med bestämda steg i en riktning i ett plan högre upp. Vi tog oss dit och hakade på och med gott resultat.

Globen hade vi sett mest hela tiden, men jag hade inte observerat att vårt mål låg alldeles i närheten. Nu var det lätt att följa med de halvt åldrande mänskorna och vi hittade våra platser och hade en lång väntan framför oss.

Men det lönade sig. Det blev nästan fullsatt och redan från första tonen kändes det fenomenalt. Vilket band! Mäktig sång av alla och otroligt fina gitarrsolon. Därtill steg ibland fem blåsare upp och fullbordade vissa låtar.

Kända låtar radades upp en efter den andra och man fick konstatera att den och den låten var en Eagleslåt. Det blir nog att lyssna igenom deras repertoar när man kommer hem.

Eagles bjöd på en helafton utan paus från 19.30 till 22 och blev inklappade tre gånger. Här behövdes inga fyrverkerier, rökridåer och koreografier utan raka rör.

Wow, wow, wow!

Vi gick hem i ett stilla regn och nu orienterade vi efter ett torn i närheten av hotellet. Toppenkväll!