Ja, inte blir man lycklig över att få tilläggsuppgifter som förlänger morgon- och kvällsrutinerna, men det är väl bara att anpassa sig ...
Sedan i höstas har jag märkt att min vänstra arm är betydligt tjockare än den högra. Jag härledde orsaken till en statisk, tung förflyttning av en odlingslåda från hus till sommarstuga. Tur att jag inte behövde bära den i 20 km, men hundra meter var tydligen för mycket det också.
Mycket senare upptäckte jag förändringen som jag tack och lov inte lidit av mer än kosmetiskt. När jag påtalade det för min onkolog fick jag remiss till lymfterapeuten som rekommenderade en kompressionsstrumpa. Igår kom den med posten.
I morse svor jag många gånger inombords då jag skulle dra den över armen enligt alla konstens regler. Här får man nog lägga till extra tid för påklädning och aldrig försova sig.
Nu har jag haft strumpan på i fyra timmar och det går väl i och för sig. Inte är den vacker och jag kan bara föreställa mig vad jag ska tycka när det blir sommar ...
Varje kväll ska den tvättas och torkas på plant underlag så där kommer det några minuter till. Tur att man är nästan pensionär och inte har småbarn och tusen sysslor. Lite gruvar jag mig för bakning - kan man ha plasthandskar på när man rullar bullar ...?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar