Ett länge planerat besök i Helsingfors råkade sammanfalla med Mauno Koivistos begravning. Efter att ha köpt två dygnsbiljetter till Helsingfors lokaltrafik var det dags att orientera sig till hotellet i Gräsviken. Visst skulle det ha varit lättare att ta metron, men vem vill nu åka metro då det finns spårvagnar!
Jag hade förcheckat lite och hade planen klar. Tvåans spårvagn till Apollogatan, byte till åttan och vidare till hållplatsen för Gräsvikens metro. Där hade vi träff med fysikforskaren. Sen vi checkat in var det läge för lunch och vi hittade en lämplig asiatisk restaurang med buffé.
SPÅRVAGN! Lite otur hade vi. Den första spårvagnen fick problem och skulle inte åka vidare på en stund. Vi hoppade av och funderade på våra valmöjligheter och vips! så var spårvagnen iväg och vi utanför.
Forskarsonen föreslog en snabb promenad till sexans spårvagn vid Västra terminalen och med den tog vi oss till centrum och steg av då vi såg folkmassorna. Kanske vi skulle sälla oss till skarorna och invänta begravningscortegen?
Det blev en lång väntan, men den kändes nödvändig och det blev ett minne för livet.
Vi hade siktet inställt på Fölisön, men det visade sig bli en lång väntan på att spårvagnstrafiken skulle komma i gång på nytt och när äntligen vår fyra kom fick vi bara åka till Folkpensionsanstalten. En ny fyra skulle ta oss till Munksnäs, men det blev först den tredje som ville vara oss behjälplig.
Nu ersattes spårvagnar av promenad i den fina miljön. Man märker nog att
naturen hunnit längre här i södern. Löven är utspruckna och vissa
fåglar har ungar.
Efter en kort promenad närmade vi oss målet och det blev fikapaus på vägen till Fölisön i en pittoresk villa.
En tur ut till Senatstorget och Salutorget avslutade dagen och i morgon blir det mera åka!
Ursäkta staccatotexten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar