Hemma!

Rosorna ska få ännu en chans till ett nytt levnadsår och är nu hemma för att om en tid sänkas ner i källaren.

Jag vill också försöka övervintra den vita hortensian jag samplanterat med några storbladiga murgrönaplantor. Det har lyckats tidigare, men vi får se ...

De tre klematisplantorna jag köpte billigt får nog stanna kvar i sina stora krukor och ge plats för andra blomster nästa vår.

Sista versen

Stuglivet är till ända för detta år. Igår plockade jag upp morötterna och kunde glädjas över en bra skörd. Inte ett enda mask(larv)hål! Några morötter och en rödbeta hade dock haft besök av en gnagare. Det var nytt för mig.

Jag tvekar ännu med rosorna. Ska jag ta hem dem över vintern? De är så fräscha och bara jag skulle få ändan ur vagnen i vår och plantera om dem ...

Blev lite fel igen!

Det är så roligt att få skriva om sina tillkortakommanden för att senare gott kunna skratta åt sig själv.

För några veckor sen köpte jag garn till en tröja i Vasa. Det fanns inte så många som jag behövde, men huvudaffären i Vörå hade några nystan och jag bad dem lägga undan dem eftersom jag skulle vara ledare på en seniordanskurs där några veckor senare.

Nå, jag tog reda på öppethållningstider och konstaterade att jag på lördagen hade en halvtimme på mig att uträtta ärendet innan kursen började. I god tid parkerade jag utanför affären och väntade in de fem minuter som återstod till öppnandet. När klockan var lite förbi den tiden steg jag ur bilen, gick fram till dörren och läste till min besvikelse på en lapp att man öppnade först klockan tio. Det var för sent för mig och halvt förtretad satte jag mig i bilen igen.

Maken körde iväg till Vasa för att plocka lingon med sin äldste son och jag funderade ut plan B. Kanske jag kunde få nån att skjutsa mig till affären på matpausen?

Jo, det ordnade sig fint. Med dansväninnan åkte vi iväg och steppade in i huset, men blev lite konfunderade då vi inte såg några garnnystan. Nå, de var väl i rummet till vänster ... nehej ...

Nu visade det sig att vi var i fel hus. Det var inte Handarbetsaffären utan Hemslöjdsaffären! Att man inte kan lära sig läsa ordentligt! Det stod Vörå på båda och H ... Husen var båda gula trähus, så ...

Vi åkte några hundra meter längre fram och jag fick mina garnnystan och kände mig som den värsta idioten ... men jag stickar vidare ...

Sakta vi gå ...

Jag har lite svårigheter att komma igång här hemma på Krukmakarbacken. Möten ska förberedas och bevistas. Kurser ska planeras och genomföras. Lingon ska plockas och kokas till sylt. Lunch ska serveras varje dag. Huset borde få en storstädning. Blommor ska vattnas. För att inte tala om allt trädgårdsarbete som försummats. Danser ska läras in. Sommarens missade såpa ska beskådas. Kläder ska tvättas.

Men jag lever och mår bra och klagar inte - bara försöker förklara varför jag inte skriver blogginlägg...

Nytt material

Huvud och fötter känns fullproppade med koreografier då jag sitter på tåget hem från en tvådagars kurs i Helsingfors med både svensk- och finskspråkiga deltagare.

Det är alltid inspirerande att lära sig nya danser och av tjugoåtta danser finns åtminstone arton som känns helt bra. Det är både vals, tango, samba, slowfox och diverse folkliga danser.

Nu gäller det att få ut materialet också till de österbottniska dansarna nästa veckoslut.

Telepati igen

Jag brukar uttala mig om att jag och maken utgör en "match made in heaven". Det står jag fast vid för i morse bevisades vår samstämmighet så att jag rördes till tårar.

Vi kom till Helsingfors igår och jag hade möte med styrelsen för Seniordansförbundet tills det var dags att söka sig till logit.

Denna gång testar vi på ett Forenom Apartmenthotel i närheten av lördagens och söndagens danskurs. Nåja, läget är utmärkt, men trivsamheten får nog tummen ner.

Det är EU-ministrar på besök igen och hotellpriserna är fördubblade. Surt!

I sällskap med doktoranden sökte vi lite mat på kvällskvisten och hamnade efter det vid en nyinvigd staty vid Skillnaden. Jag kunde läsa i Hbl att det var en 84-årig svensk konstnärinna som gjort "Tro, hopp och kärlek" för att påminna oss om vårt nära förhållande till Sverige. Lite annorlunda än Jakobstadssymbolerna för vi såg en boll, en ring och en pinne - allt i stort format. Fri tolkning ...

Under vår spartanska frukost uttryckte jag min sorg över att det var så lite folk som lyssnade på den späda, svenska artistens skönsång. Vi tuggade vidare och tankarna flög.

Min nästa kommentar gick in på vår nya regering och hur trevligt det var att så många ministrar nu klarar av att ge intervjuer på svenska. Det var då som maken utbrast att det var just det som han skulle säga!

Tydligen är vi så sammansvetsade att tankarna löper i liknande banor. Den här gången från den svenska artisten via Anna-Maja Henriksson till övriga ministrar.

Det kallas väl telepati ...

Nu börjar vi ...

Måndag kväll flyttade vi upp från stugan. Ett kylskåp tömdes, ett annat blev tvättat och halvfyllt. Kläder sattes maskin, tvättades och hängdes. Sängkläder byttes. Några mattor dammades och dammsugaren löpte ett snabbt varv i huset. Alla ullhundar jagades.

Seniordansprogrammet uppgjordes, låtarna skickades från dator till telefon (efter lite försök och misstag som vanligt. Koreografier spårades upp, klipptes och sattes i plastficka. Danserna gicks igenom och testades.

Två kastruller lingon kokades.

Nej, inte känner jag mig duktig inte. Vi var två om göromålen, men kanske det var lite påfrestande för när jag tog blodtrycket (som jag slarvat med i sommar), visade undertrycket på siffror som 102, 103 och 106. Inte bra. Eventuellt kan jag hoppas på att resultatet beror på att apparaten signalerade för dåliga batterier. Vi får se ... men tid till specialsköterskan är bokad. Jag slutade med min blodtrycksmedicin när förrförriga cancermedicinen drog ner trycket alltför lågt.

På sista versen

Vi bor ännu ute vid stugan och myser i mörkret. Mulna dagar gör att solpanelens energiladdning inte räcker till för min kvälls- och tidig morgonläsning. Känns lite snopet när man har en halv sida kvar och plötsligt blir det svart.

Men visst bjuder naturen på fina upplevelser eller vad sägs om gästen som flög nära förbi då vi satt ute med eftermiddagskaffet? Det var en mäktig och stor fågel och den gjorde det som maken gissade - flög över till den stora granen och satte sig på toppen. En kungsörn, sa ornitologen i huset.

Vi njuter av brasan i kaminen, lyssnar på radio. Jag stickar och kompanjonen läser. Tänk så bra man kan ha det!

Heldag i Vasa

Maken hade ett möte i Vasa från klockan nio och jag hade möjlighet att åka med. Det blev tidig väckning och iväg.

Jag övertog bilen vid Skogscentralen och körde in mot stan. Efter några rundor hittade jag en lämplig parkering för att invänta att affärerna öppnade.

God planerare som jag är hade jag utrustat mig med dagens tidning och satt bekvämt i bilen i det lilla regnet och läste nyheterna och fixade sudokun.

Nästa plan var att ta mig till en handarbetsaffär som säljer Drops garner. Det är nämligen rea på det garn jag stickar de fyra tröjorna av och det behövdes bottenfärg till tröja nr fyra.

I samma fart köpte jag garn till en extra tröja åt min nepalesiska dotter samt till en kjol i bomullsgarn åt mig själv.

Det blev på köpet en trevlig pratstund med ägaren, en manlig sådan, som slutade med att jag informerade om internationell seniordans.

Nu hade jag egentligen tänkt ta en runda på jakt efter ett par byxor, men det kändes inte aktuellt släpande på en plaskasse full med garn. I stället orienterade jag mot bilen och inhandlade en take-away kaffe MED GRÄDDE på vägen. Trevlig betjäning även där.

Det blev en deckare i stället för shopping i väntan på att maken skulle anropa skjuts.

Vi hade planerat äta en lätt lunch eftersom en liten middag skulle intas med projektingenjören. Jag hade kollat lunchlistan i Vasa och båda längtade efter fisksoppa.

Laxsoppa serverades ute i Vasklot och det blev ett intressant tillfälle. Klockan var halv tolv och vi anlände mitt i ruschen då alla som jobbade i hamnen skulle äta.

Inga problem, betjäning på svenska och delat bord med ett par äldre gentlemän och soppan var otroligt läcker! Äkta husmanskost till förmånligt pris.

Vi hade fem timmar att döda innan ingenjören skulle ha dagens jobb på stickan och vi hade var sitt förslag.

Vi började med makens idé om att åka ut till Replot och Björkö. Det hade regnat och nån långpromenad var inte i sikte, för jag hade sjuk hålfot då jag pladask av en ställning då jag skulle fylla på varmvattenvärmaren. Men det gick att ta sig ut till utsiktstornet i Svedjehamnen och fikapaus efter det.

Vi kom lagom tillbaka in till stan och behövde bara vänta en halvtimme på sonen. Restaurangen var vald och vi åt var sin smakrik rätt på Hejm i kvällssol och åkte ut till Meteoria på Söderfjärden innan vi for hejm/hem.

Ännu en trevlig resa i närmiljön.

Vasskniven

Jag ska inte syssla med att skära vass, maken använde lien på det obeståndet förra veckan. Nej, rubriken uttrycks lite halvdialektalt.

I mitt barndomshem fanns en stålgrå kniv med tunt blad. Den benämndes allmänt "vassknivin" för den var otroligt vass och användes dagligen. När jag blev lite större blev den också mitt verktyg. Den vässtes och blev tunnare och tunnare tills den gick av.

Tydligen hittades en reserv, för numera finns den i min ägo på sommarstugan. Oj, vad den är bra!

Tomater kräver en vass kniv och min kniv är perfekt. Jag är väldigt noga med att torka den efter diskning och föra den inomhus, för den rostar lätt.

Kniven är ingen skönhet, men dess egenskaper överglänser utseendet och jag är en praktisk kvinna.

Min vassa kniv kommer att hålla livet ut. Enda orosmolnet är att den ska tappas bort eller falla under terrassen ...

Tre klematisplantor

Det kanske inte lönade sig att välja tre klematisplantor för tio euro. Men jag råkade ha två stora krukor lediga sen jag låtit de förra storblommiga klematisarna stanna ute över vintern och självdö. Krukorna med jord var för tunga att släpa ner i källaren.

De tre nyinköpta växterna togs till stugan och den ena fick sin plats i glashuset. Alla har fått vatten och nässelvattengödsel förutom hönsgödseln vid plantering.

Det är dock bara den ena utomhus som bildat två knoppar som i dagarna slagit ut. Inte så stor utdelning, men grönt är också vackert ...