Jag undrar om jag blivit en luttrad politiker. De senaste åtta åren har lärt mig mycket om samhället och kommunalt beslutfattande.
Jag har också fått växa som människa och lärt mig vilka saker jag bör låta rinna av mig. Inom politiken förekommer åsikter som går isär och som kan leda till beskyllningar och personliga påhopp.
Har man riktigt tur finns det individer som alltid försöker hitta syndabockar medan de själva är blåögt oskyldiga.
Nu har jag kommit så långt i min personliga utveckling att jag drar på munnen då jag råkar läsa illvilliga kommentarer om den lilla människan som är jag. Är det nåt fel?
Inom kommunalpolitik hamnar man ta tuffa och obekväma beslut. Man kan inte vara alla till lags. Det finns inget som är svart eller vitt. Det mesta är grått.
Jag vet vem jag är och vad jag står för och då är det lätt att strunta i återkommande smädelser (och medveten felskrivning av mitt namn).
En del människor går inte att ändra på ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar