Black omen

Morgonen efter valet öppnade jag upp ögonen till ett ljud utanför fönstret. Ljudet åstadkoms av en svart fågel.

Oj, vad betyder detta? hann jag tänka och började vilt fantisera om nattsvarta händelser jag hade framför mig. Betydde den svarta trasten att något hemskt skulle hända? Död, elände, otur, olycka ...

Men då - plötsligt fokuserade jag på näbben. Den klart lysande gulorangefärgade näbben på koltrasten fångade min uppmärksamhet. Där hade vi ljuset i de svarta tankarna. Näbbens färg räddade mig och nu kunde jag tänka positiva tankar. Fågeln var här för att ge sinnebilden av vår och grönska, en spirande framtid och hopp.

Enträget följde fågeln mig under dagens lopp och jag kunde skymta den från olika fönster. Om jag satt i soffan i spisrummet var den där på fönsterblecket. Det var bara sången jag inte kunde höra.

Tack!

Ett jättestort tack för förtroendet att fortsätta i Kronoby kommuns fullmäktige!

Jag kan inte mer än göra mitt bästa tillsammans med övriga invalda.

Rådhustorget i Tallinn

Om man strövar runt i Gamla Stan i Tallinn hamnar man titt som tätt på Rådhustorget. Är man hungrig har man flera restauranger att välja mellan.

Själva Rådhuset byggdes riktigt i början av 1400-talet och är det bäst bevarade medeltida gotiska rådhuset i norra Europa sägs det. Jag passade på att ta några foton av drakarna högt uppe som fungerar som stuprännor. Tyvärr syns inte det strilande vattnet på bilderna.

På Rose Törnqvists facebooksida hittar du en kort videosnutt som utgår från pizzarestaurangen och avslutas vid Rådhuset.

 

 

En annan huvudstad

Jag hade tänkt fortsätta med några bilder från Tallinn, men det som hände idag håller tankarna kvar i Stockholm.

Hur länge ska vi utstå dessa terrordåd som ödelägger så många människoliv?

Det har alltid funnits krig, men ändå hoppas man att vi någon dag skulle vakna upp och inse att vi alla borde arbeta för fred, respekt och förlåtelse.

Jag finner inte ord för den grymma värld vi lever i ...

Men hoppet är det sista som lämnar oss ... kanske nån gång ...

Hotellet

Jag var mycket nöjd med att ha hittat ett lämpligt hotell i Olde Town. Dessutom låg det i närheten av en kyrka med ett högt torn, vilket gjorde att man kunde hitta hem igen. Det är alltid svårt med gamla gator eftersom de inte bildar ett rutmönster utan mer ett virrvarr och det är lätt hänt att man tappar riktningen fastän man är kommunmästare i orientering.

Hotellet har anor från 1300-talet, men har antagligen förstörts i brand och rekonstruerats. Det har varit hotell i endast sex år.

Visst är det mäktigt att bo i ett rum med rappade tjocka väggar, takbjälkar i massivt trä, lyhört ...

Igen får man känna att man just kommit ner ur trädet när man rör sig i dessa medeltida atmosfärer.

En smärre chock fick jag dock vid ankomsten. Jag brukar alltid checka badrummet ganska fort. Och ingen dusch! Är det möjligt? Jag tyckte jag varit noga med att läsa informationen ordentligt. En titt på planritningen gällande nödsituationer räddade mig. Visst fanns det ett litet duschutrymme, men man måste gå in ordentligt i toaletten för att se det. Puh, vilken lättnad!

S:t Olaikyrka

speciella golvlister, lägg märke till det upphöjda badrummet

väggkonst?

älskade taket!

Check!

En ny huvudstad är inprickad på min resekarta. Eftersom vi inte hade tid att åka så långt bort fick det bli Tallinn. Vi tog pyjamasflyget och kunde via snabbt byte i Helsingfors/Vanda landa tidig förmiddag i Estlands huvudstad.

Jag är inte någon stor vän av att åka snabbgående färjor med överförfriskade landsmän så det var ett enkelt val att välja flyget i stället, inte av ekonomiska och miljövänliga skäl förstås.

Vi beslöt att hoppa på en lokalbuss in till centrum och steg av vid ändstationen som råkade vara en av färjterminalerna. Lite snöslask välkomnade oss, men vi såg den medeltida stadsmuren och började vandra i den riktningen.

Till min glädje kände jag igen Tjocka Margareta och vi traskade rakt in på rätt gata, Pikk, (Långgatan). Jag var full av beundran över de gamla stenhusen och gick glatt förbi vårt hotell med hundra meter. Men man kan alltid vända om. Dagen var ny!

 

Veckoslutsresa

Det blir tomt i bloggen några dagar. Uppdaterar med bild och berättelse senare.