Färger

Som jag tidigare nämnt är jag mycket fascinerad av färger och deras kombinationsmöjligheter. Säkert har ni också märkt att ens sätt att se på färger kan ändra med tiden. När jag var yngre kunde jag inte tänka mig att kombinera blått och grönt, men man vänjer sig vid allt och det finns så många nyanser av samma grundfärg.

Under skoltiden förstärktes min förkärlek för höstfärger, det var mest brunt och gult som gällde. När jag blev 50 var det en gammal skolkamrat som vemodigt kom ihåg min gula kavaj från den tiden. Jag blev lite nostalgisk själv och inhandlade ganska snart en gul innejacka.

När det för några år sen blev dags för en liten köksrenovering ville jag absolut komma bort från min grå period som var förhärskande då vi byggde huset. Det skulle vara varma färger och då kom accentfärgen orange med i bilden. Egentligen hittade jag den i mammas gamla köksgardin som jag övertog.

Då man broderar själv får man välja egna färger

 Då jag går runt och ser på inredningssaker så hittar jag massor av attiraljer som är rätt färg, men tyvärr har jag inte rum för allt.
 Jag serverar några bilder på detaljer i mitt kök. Glasäpplena och -fågeln är inhandlade på loppis till överkomliga summor.

Kakburkar kan med fördel sprayas i rätt färg eller hittas på loppis för 30c/st

Mitt första Juthbackafynd

 

En lokal hantverkare har tillverkat dessa tavlor i köksmiljö med decoupagemetoden (visst heter det så?)

Tänk att man till och med kan hitta matta i orange!

Svenska dagen

Jag blev alldeles stum då jag försökte logga in på nätet - och det lyckades. Ibland förstår man ingenting!

Jag åkte in till Karleby på förmiddagen för att utröna modemets öde. Jag fick trevlig betjäning på svenska (dagen till ära) och det var inget fel på det gamla modemet, men sladden blev utbytt och om det inte fungerade nu så skulle jag felanmäla.

Okej, det lät enkelt. En Caffe latte och lite småshopping (hämtade min nya kamera!) senare så kopplade jag i alla sladdar där jag tyckte de passade in och försökte ansluta mig till internet. Icke, sa Nicke! Samma som tidigare. Fel, fel, fel! Jaha, tänkte jag och sökte mig till andra uppgifter.

Några timmar senare tänkte jag att jag gör ett försök till och nu - plötsligt - så funkar det!?! Det är då jag blir fullständigt stum eller paff som vi säger. Jag har ingen aning vad jag ska blogga om för jag är inte alls förberedd...

Så det får bli så här enkelt. Och kameran är på laddning, eller egentligen batteriet så jag söker en gammal bild för att illustrera detta inlägg.

Resten av kvällen bestäms helt och hållet av lilla gubben, det vill säga om han kommer hem i tid så vi kan åka på fest till Jungsborg. Annars blir det en stilla hemmakväll, kan behövas efter gårdagens nästan fem och en halv timme långa kommunstyrelsemöte.

Snabbmat

Om man läser LCHF-recept kan man stöta på detta enkla recept på något som går snabbt att tillreda. Har man lite blomkål som bor i kylen och dessutom tycker om den grönsaken (vilket mina män inte gör)så är det bara att pröva på.

Receptet ja. Man river lagom mängd blomkål på rivjärnet utan att skada fingrar och naglar, kokar upp lite vatten med en aning salt i. Låter den rivna massan koka 1-2 minuter, häller genom durkslag och tillsätter lite smör och peppar efter behag och voilà tillbehöret till biffen eller den goda såsen som blev över är klart. Man kan lura sig och tro att man har ris på fatet. Gott och hälsosamt!

 

I morgon ska jag och modemet uppsöka doktorn. Hoppas problemet löser sig. Det var idag yngste sonen som gav mig lite internettid. Vackert så!

Houston - vi har ett tekniskt problem!

Visst är man i händerna på tekniken nuförtiden. Jag känner mig fruktansvärd hämmad då internetanslutningen plötsligt sa upp kontraktet lördag förmiddag. Hur ska jag klara mig?

Det första jag tänkte på var naturligtvis min blogg. Jag vill ju försöka komma med ett dagligt inlägg. Nu är jag inte så modern av mig att jag fixar det via telefonen. Jag brukar ärva telefoner av man eller barn och jag känner inget behov av att vara internetuppkopplad via telefon. Bara man kan ringa och skicka sms är jag mer än nöjd.

Gårdagens blogginlägg löstes via sonens telefon kopplad till hans dator, men nu åker han iväg till studiestaden i kväll. Om jag inte får snabb hjälp på måndag blir jag faktiskt nervös. Det är så mycket som händer via e-post och jag har viktiga uppdrag att sköta.

Naturligtvis har jag dragit ut på att skriva verksamhetsberättelsen för IK Kronans gymnaster, har bara börjat och nu märker jag att jag saknar protokoll som någon säkert kan skicka åt mig via e-post, men…? 

Min lånekamera ska lämnas tillbaka, men hur? Allt har skötts via e-post hittills.

Och alla saker jag ska försöka sälja via Findit?  

Jag visste inte att jag fastnat så i nätet, men jag är förstås fisk så...

 

Allhelgonatankar

Jag hann tänka många tankar då jag satt i kyrkan och lyssnade på när prästen läste upp namnen på dem som gått bort sen senaste alla helgons dag. Majoriteten av namnen kunde jag koppla till kända ansikten, bara en del var okända för mig. På något sätt kommer döden så nära då man blir äldre.

Det känns också speciellt då man förlorat båda sina föräldrar, rötterna, och nu är det jag som är stammodern i min familj. Jag står ganska ensam då min bror också är död sen 22 år. Tack och lov har jag kusiner i närheten, både på min mammas och pappas sida. Men namnet Törnqvist lever kvar i Kronoby bara med min kusin.

En annan reflexion var talet tre. Ofta när det förekommer dödsfall i släkten är det tre stycken som avlider nära varandra. Min morbror och min pappa dog med bara en dag emellan. Det blev tufft eftersom jag nyss kommit hem efter en stor operation och så bara ramlar negativa stenar ner omkring mig. Men allt föll på plats som pusselbitar och jag kunde åka iväg på en veckas distraktion till Norge. Nyligen dog då som tredje mammas kusin.

Talet tre märkte jag också då jag insåg att pappas närmaste grannar också dött under detta år.

Men som tur är har jag fantastiska vänner som stöder mig. Igår fick jag en härlig bukett av jakobstadsväninnan som jag tillbringar underbara lunch- eller kaffestunder med. En mer förstående kvinna får man leta efter. Personkemin har fungerat mellan oss sen första början då vi träffades i Kruunumaja.

Nu ska jag njuta av blommorna. Vilka underbara höstfärger!

Ändträ och politik

Jag vet inte om ni alls är intresserade av politik, men jag tycker att åtminstone kronobyborna behöver få lite upplysning då och då.

Inom SFP-lokalavdelningen i Kronoby hade vi vår första sondering kring nästa periods poster. Var och en fick säga vad de hade på önskelistan. Det är snart jul, men vi minns alla att ibland blev inte alla önskningar uppfyllda. Så går det väl även denna gång.

Själv känner jag ett visst ansvar efter att ha lyckats få mest röster i Kronoby, men mina önskningar var mer så kallade icke-önskningar. Jag vet att jag inte vill bli medlem i social- och hälsovårdsnämnden. Revisionsnämnden intresserar inte heller, inte heller nämndordförande. Så, vad tycker ni? Ge mig lite råd!

Det är alltid lättare att hitta negativa saker hos sig själv än positiva saker för man är så utled på den dåliga egenskaperna och tar de goda för givet. Jag besitter också den törnqvistska genen kallad "ändträ-genen". Det innebär att man är otroligt envis då det gäller, alltså tillverkad av ändträ eller kärnveden. En äkta törnqvistare vet alltid bäst. Det kan finnas många sätt att göra en sak på, men det egna sättet är det bästa. Det fick min man och jag erfara då min pappa hjälpte till vid husbygget. Han hade "på klart" och oftast var det faktiskt så, men det finns ett och annat jag skulle vilja ändra på.

Nå, för att återgå till politiken så är det lättare för mig att placera ut de övriga kandidaterna på rätt plats än att hitta min egen. Så till nästa möte kanske jag ska tejprullen med mig så jag får fast munnen om den börjar öppna sig på fel ställe. Diplomati ska vara honnörsordet!

Idag bär det iväg till Optima och Jakobstad. Först blir det tre timmar information om revision, sen lite fritid tills mannen ansluter sig för ljuständning och middag. Vi ska fira mina röster!

Den grå vardagen

Ibland ska man inte ta för högt svävande teman för ett blogginlägg anser jag. Så dagens tema blir disktrasor!

Man kan ha ett speciellt förhållande till disktrasor. Jag har märkt att männen är rädda för disktrasan. Min mamma brukade vifta med disktrasan och pappa hukade sig reflexmässigt. Männen i mitt liv älskar inte heller denna nyttiga sak. Den får inte åka ner i diskhon för att samtidigt få sig en uppfräschning av såpan i vattnet och helst ska man inte heller använda den till att torka av bordet när man ätit klart. Det kan ju komma nån annan som vill göra det!?

Själv har jag inget emot disktrasor, bara vissa sorter. Jag har aldrig kunnat med de hårda Wettextrasorna. När Chif-o-net kom så hörde den länge till mina favoriter. Slit och släng! Jag köpte en gång en liknande men förstås billigare variant, men det misstaget upprepade jag inte.

För något år sen hade man i Österbottens tidning en beskrivning på stickade disktrasor av bomull och bambu. Den idén nappade jag på. Jag besökte ortens handarbetsaffär och köpte vitt bambugarn. Tyvärr var den vita färgen inte optimal för den har förstås en förmåga förändras, men det var den enda färg som passade in i mitt kök. Jag är ett färg-freak, men det ska vi återkomma till många gånger ännu. Senare har jag fått tag på orange och efter en tid började jag sticka trasor av alla bomullsrestgarner som fanns i huset. Finns det något som går upp mot att sitta och sticka framför TVn?

Man kan torka damm med trasorna också. Sen tvättar man dem i 60 grader då de blir smutsiga. Vissa garner är bättre än andra.

Jag rekommenderar mosstickning (en rät, en avig och sen rät maska över avig maska på nästa varv), formen hålls bäst med den varianten.

Jag äger också två Ekelunds Green Clean-disktrasor och de är också bra. Tyvärr är det problem med färgurvalet där också. Men jag hittade en som jag kan hänga på avigan och då är det OK.

På något sätt känns det mera ekologiskt att kunna använda samma trasa längre och det är mer stadga i trasan utan att den förvandlas till en plåtbit som Wettexvarianten.