För övrigt har barnbarnet börjat i dagis igen och vi är solo här i Öja. Jag stickar och stickar, plockar lite hallon, som det finns mycket av, däremellan. Jag har ännu inget behov av sällskap. Det går bra med maken och radion.
Livet är enkelt, men njutbart i all sin enkelhet. Det är bara konditionen som är lite oäven. Men månne den inte räcker till seniordans och sittgymnastik till en början. Om nu inte cironaviruset ställer till det igen ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar