Jag har länge planerat sticka en tröja enligt ett mönster jag sett på Instagram och som är designad i trakten (Lykkeliten: Pappas höstlätt). Det lilla problemet var att jag inte ville sticka en ylletröja utan en svalare bomullströja.
Jag fick goda råd i handarbetsaffären och för att tröjan inte skulle bli för tung blev jag rekommenderad att sticka med dubbeltråd av Sandnes Mandarin petit.
För att försöka mitt bästa, stickade jag en provlapp med olika stickor och trodde mig därmed ha lite koll på storleken.
Jag stickade och stickade och roligt var det. När tröjan var klar, trådarna fästade och snodden stickad (jag fick lära mig tillverka en I-cord), var det dags för maken att prova. Ja, hann behövde ingen tröja, sa han. Och visst var tröjan för stor, för lång på alla sätt.
Jag tog en paus och funderade på mina optioner. Att helt börja om från början var inget alternativ. Att försöka sälja den till en högväxt person lockade inte heller. När maken senare kom till slutsatsen att han nog kanske kunde ta emot den (för att glädja mig misstänker jag), så beslöt jag att försöka korta av bål och ärmar.
Det var lite trassligt att förkorta tröjan då man var tvungen att hitta begynnelsetråden, men med långt tålamod klarade jag av det och nu är tröjan gångbar. Återstår att se om den blir använd ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar