Skämt åsido. Jag hade lite otur då jag under de veckor jag äter cancermedicin, råkade ut för en urinvägsinfektion. Medicinen kör mina blodvärden i botten, speciellt neutrofilerna, som i denna stund borde jobba lite extra.
Men jag mår ganska bra, växlar mellan stegring och feber, men har återfått aptiten och tänker positivt. Infektionen misstänks ha nått ända till njurarna, men jag kände inget speciellt, fastän läkaren i Kronoby satte handen på ryggen och slog två ordentliga slag på vardera njuren. Ingen reaktion heller när läkaren på samjouren testade och en tredje läkare upprepade manövern på avdelningen följande dag.
Nu följer man med mina infektionsvärden (som startade från 345, borde vara under 10 tror jag) och neutrofiler. Jag tycker synd om alla laboratorieskötare som dagligen ska försöka hitta en tjänstvillig åder som är beredd att låta lite blod passera ner i provrören. Jag skyller på dåliga gener ...
Gårdagen ägnade jag mig åt TV tittande från morgon till kväll med lite uppehåll för deltagande i ett möte via en för mig ny mötesplattform. Det var lite försök och misstag eftersom jag endast hade smarttelefonen som arbetsredskap, men jag klarade det.
Få se hur jag ska ta mig an denna dag? Ingen stickning finns inom synhåll. Jag har faktiskt en deckare på gång, så kanske jag varvar läsning med TV, radio och telefon.
Jag är i tryggt förvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar