Det var dags för återbesök med sonens bil till besiktningskontoret. Denna gång hittade jag rätt med det samma då jag försökte mig på en genväg. En cappuccino återupplivade veckogamla minnen ...
Sen var det dags för nästa besiktning. För mig är det ett stort plus då man är så tillmötesgående på onkologiska polikliniken och har garnnystan och stickor till hands. Eftersom jag hade extra tid kunde jag påbörja andra sockan för att matcha den socka som andra förfärdigat. Tiden går så fort då man har något att göra och nerverna lugnas ner.
Tack och lov blev även kroppen godkänd i besiktningen. Gamla skavanker finns kvar, men inga nya alarmerande fel hittades. Puh! Nu får jag leva åtminstone tre månader till innan det är dags för nästa granskning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar