Blomster i Palma i december

Jag bjuder på lite blommande fägring från resan.

Röd verbena

Gul verbena

Bougainvillae

Dekorativ mur

Afrikansk stjärnöga eller vad de nu heter

På hal is

Mitt under en promenad i centrala Palma hör vi musik och skrinnskoskär. Vi beslutar titta in i tältet och visst är det barn som rör sig på isen med skrinnskor på fötterna. De som ännu inte är så vana skuffar ett djur framför sig för att hålla balansen.

Kul grej!

Hemresan med dramatik i miniatyr

Det blir en lång dag och i skrivande stund återstår ännu flera timmars väntan på Helsingfors-Vanda flygstation innan det svänger till torsdag och vi torde vara hemma.

Jag vet inte vad jag ska vänta mig. Jag har förstått det varit både snöyra, ordentligt med minusgrader och töväder. Huvudsaken vi kommer oss in i huset och att elkraften har gjort sitt.

Mina magproblem slog till sen jag intagit en varm croissant i planet från Palma. Tydligen ingen matsmältning och antagligen dålig kontakt mellan mage och hjärna för nu hände samma sak som hänt bara en gång tidigare i mitt liv.

Jag tycks ha en favör för drama! Efter att ha börjat kallsvettas beslöt jag mig för att stiga upp och ta ett besök på toaletten. I kön vaknade jag plötsligt till av att jag stod på knä och en manlig passagerare frågade hur jag mådde. Jag klämde väl ur mig ett svar och han tvingade milt ner mig på en ledig plats.

Där tuppade jag antagligen av en andra gång för jag vaknade av att damen bredvid såg underligt på mig och den manlige flygvärden kom med spypåse och servetter. Nåväl, jag måste försöka stiga upp och ta mig till målet, men först tvingade man i mig apelsinjuice med något som man rörde ner, troligen socker.

Jag använde påsen, för apelsinjuice och min magsäck är inte alltid goda vänner. När jag kom ut placerades jag på en stol i flygvärdarnas (ja, de var tre manliga sådana som turades om att bry sig om mig) lilla utrymme. Där var svalt och skönt, men jag var oerhört utmattad.

En bägare apelsinjuice tvingades ännu i mig fastän jag försiktigt uttalade min tveksamhet. När jag en stund senare med vänlig ledsagning gick tillbaka till min egen plats och orolige make, rusade förstås hela juicemängden ner i påsens trygga förvar. Det är inte alltid roligt att ha rätt!

Men sen började det ordna upp sig. Krafterna kom tillbaka och resan mellan Stockholm och Helsingfors gick bra. En kopp grönt te, ett par skorpor och en banan och jag är så normal jag kan bli.

Och jo, jag ska uppsöka läkare för jag har kontrolltid hos onkologen i morgon samt årets sista fullmäktigemöte efter det.

Välkommen till verkligheten!

Rundvandring

Dagens promenad hade Torrente La Riera som utgångspunkt. Vi följde den nästan torrlagda kanalen så långt vi kunde och när trottoaren svängde bort, begav vi oss mot andra mål.

Vi tog oss fram till Plaça de Espanya och Parc de les Estacions där vi satt i den varma solen och njöt.

Det var efter det rundgången började. Vi hade planer på att i sakta mak ta oss till hotellet, men på något konstigt sätt hamnade vi alltid två gånger på ställen vi passerat tidigare under dagen. Det är så lätt att gå i cirklar då gatorna vrider sig och vänder än åt ena hållet och än åt det andra.

Det var närmast skrattretande och vi fick flera gånger anlita Google Maps. Till och med i kvarteren närmast hotellet blev det svårt.

På eftermiddagen tog vi det säkra före det osäkra och höll oss med havet på ena sidan.

Det börjar närma sig hemresa och onsdagen går i flygande tecken. Vardagen väntar och vem vet vad den bjuder på ...

Den regniga måndagen

Sen en dryg vecka har jag fruktat denna måndag. Alla väderleksrapporter visade regn. Därför packade jag två stycken paraplyer.

Tidigt på morgonnatten hörde jag ett ljud som lät som om grannen duschade. Min tröga hjärna insåg dock att det eventuellt kunde vara regndroppar. Vårt hotell är märkvärdigt konstruerat med små utrymmen som öppnar sig rakt upp mot himlen. Det innebär att det i praktiken kan regna rakt ner på en del möbler. En stor palm växer också i ett rum.

Nåja, efter den goda frukosten packade vi paraplyer och vattenflaska och begav oss modigt iväg åt andra hållet längs strandpromenaden. Jag hade trott att den riktningen skulle vara mindre intressant, men ack vad jag misstog mig!

Medelhavet sände sina svallvågor, palmerna vajade och den breda strandpromenaden bjöd på kilometervis med bänkar att vila sig på. Nu var de förstås våta efter det nattliga regnet. Det kom faktiskt bara några enstaka droppar just då vi hittade ett lämpligt ställe för en sangriapaus.

Och sen var det varmt solsken på vägen tillbaka. Vi tog en avstickare till katedralen innan vi sökte upp en restaurang som hade pizza på menyn. Är man på Mallorca väljer man naturligtvis Pizza Mallorca som innehåller tomater, oliver och anjovis.

Nu har molnen dränkt in solen, men visst är det förunderligt att ligga och blogga högt över taken. Jag har klättrat upp från hotellets takterrass till en ännu högre belägen terrass och kan se Medelhavet och de stora segelbåtarnas master.

Jag njuter.

Söndagspromenaden

Som sig bör företogs den första promenaden längs med det stora hamnområdet. Båtar i massor, stora och ännu större, segelbåtar och motorbåtar så långt ögat kunde se.

Egentligen orkade vi med bara halva området. Det utlovas regn till i morgon annars kunde vi ta andra halvan.

Vädret är annars perfekt för promenader.Sjutton-arton grader och lite vind. Jackan åkte av efter en stund, men ändå inte svettigt.

Bilder laddar jag in när jag väl är hemma.

Stadssemester

Det är bekvämt att få starta resan från flygfältet i egen kommun. Denna gång med Stockholm som mellanstation. Jag är inte så bekant med Arlanda, men hann nog bli det under de fem timmar som vi hade att vänta innan Norwegian tog oss till slutmålet Palma de Mallorca.

Ingen snö i sikte men i stället en massa folk som sökt sig ut på gatorna för att delta i julöppningen.

Vi hade bara att hitta hotellet i den gamla stadsdelen nära hamnen. Lyckat val igen och nära till restauranger.

Mycket nöjda med våra tapasrätter blir det att inta sängläge och se fram emot att bekanta sig ordentligt med omgivningarna.