Alla goda ting är tre. För det första hade jag trevligt sällskap med på den dagliga turen till Vasa.
För det andra tog jag en kvällspromenad till Kronoby kyrka för att njuta av jul- och luciasånger framförda av elever från Ådalens skola och Kronoby gymnasium. Vi har många musikbegåvningar i kommunen och en skicklig musiklärare som engagerar och inspirerar.
Den tredje godbiten för kvällen var naturligtvis frågesportprogrammet På spåret som ackompanjerades av min nya stickning.
Jag har tillbringat en del tid i väntrum i mitt liv. Men på vissa ställen fungerar det fint ändå.
På onkologiska polikliniken vid MÖCS finns det stickningar man kan sysselsätta sig med. Man vet inte alltid vad den förra stickaren tänkt, men det är bara att bygga vidare. För några veckor sen bestämde jag mig för att avmaska för ärmar utan att veta om det skulle bli en gul jumper.
På strålningskliniken är det oftast snabba ryck in och ut, men dekorationerna hinner jag beundra.
Nästan två år fick jag ha övertaget, men nu har min cancer aktiverat sig igen. Inga nya saker egentligen, men eftersom tumörmarkören stigit över gränsvärdet är det bäst att sätta in en motattack.
Vi börjar idag med strålning av halsen där struma och en diffus tumörmassa trycker på matstrupen. Det blir tio vardagar efter varann med resor till och från Vasa. Tur att jag inte har städmani inför julen!
Egentligen är jag mer bekymrad för mina seniordansare. Det är så många bekymmer med och runt omkring dem. Nu vill vi starta nästa termin i en friskare anda.
Och vi vill hemskt gärna ha nya dansare med ...
Jag har invigt min halsduk stickad av restgarnen efter den mönstrade tröjan. Egentligen har halsduken varit färdigstickad ganska länge, men som vanligt har arbetet fått invänta lusten att spänna ut och forma.
Däremellan har jag hunnit med babytröja, dito leggings och en babyfilt. De ligger förstås i kö för samma process medan jag stickar sockor ...
Det hade kommit ett tunt lager snö och dagen var perfekt för en tur till skogs.
Denna gång valde vi Purmo och vägen till Fagerbacka fäbodställe. Träden var underbart vackra och solen började söka sig fram bland molnen. Den första soldagen i advent.
Tänk så fin natur vi har i vårt självständiga land!
Den första jullunchen är avnjuten. Himlagott var det! Jag kan varmt rekommendera Strampens julbord.
Jag försökte äta med måtta och eftertanke och satsade på fiskanrättningar - och desserter. Mätt blev jag!
Här hemma är elljusstakarna framsatta och uteljusen pryder vardagsingången.
Jag är mycket modest när det gäller pyntandet, men en liten röd bollslinga skaffade jag redan i höstas.
Idag har jag sprungit runt i huset och försökt hitta den rätta platsen. Till slut bestämde jag mig för att pryda upp spegeln vid matbordet.
Man behöver inte fira lillajul med pepparkakor och jultårtor. Det går lika bra med tapetsering, målning av lister och belöningsmiddag på restaurang.
Jag brukar baka mina pepparkakor till lillajul, men det passade inte in i tidsschemat i år. Liten städning och fram med lite ljusstakar och uteljus så var det klart! Ja, jag tvättade faktiskt köksfönstren också och bytte gardiner.
Kinuskibakelse i stället för jultårta är inte heller helt fel och lite tv på det.
Fridfull advent!
