Den andra gången tog jag eget beslut om coronatest. Denna gång var det en snabb utryckning av Drive-in-personalen. Enkelt att bara sitta i bilen, andas genom munnen och få stickan nedpetad i halsen två gånger. Inte behagligt, men jag kände mig betydligt vanare.
Orsaken till denna procedur kom till mina sinnen på natten. Jag fick en hostattack modell värre och kom att tänka på att jag inte kan dyka upp i seniordansen och sittgymnastiken denna vecka i förkylt tillstånd. Om inte deltagarna får vara förkylda, gäller väl samma sak ledaren?
Jag testar "omaolo.fi" kom jag på och naturligtvis var svaret givet då jag listade upp min kroniska cancer med aktuella behandlingar samt därtill lungemboli. Symtomen var nog de vanliga för en helt ordinär förkylning börjande med halsont, lite snuva och nu en eländig rethosta. Ingen feber, ingen muskelvärk, bara en liten förkylning som jag besparats från förra vintern.
Nu är jag alltså i karantän och det känns nästan som vanligt eftersom jag inte varit på promenad de senaste dagarna, inte varit ute ur huset på grund av kylan.
Ett litet problem uppstod då jag kom på att jag har laboratoriebesök imorgon ... men jag ombokade till onsdag (efter goda råd av en alltid lika hjälpsam väninna) och hoppas jag fått negativt besked innan dess. Och blir det positivt vill de nog inte ha mig varken på labbet, CT-röntgen eller onkologiska polikliniken nästa vecka ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar